Naturfilm består av tre kortare bildessäer som reflekterar över relationen mellan människa och natur i klassisk svensk naturdokumentärfilm. I arbetet belyses också hur distinktionen mellan natur och kultur förhandlas inom moderniteten. Essäerna omfattar reflektioner över landskapet, naturen som resurs, art- och genusrelationer, ursprungskulturer och mediets materialitet. I bildessäerna kombineras tecknade bilder med en berättarröst; teckningar av frysta filmbilder från dokumentärfilmer visas parallellt med berättarröstens fragmentariska reflektioner över bilden som representation och materiell inskription. Essäerna är mediala transformationer av svenska dokumentärfilmer från den klassiska erans höjdpunkt, mellan sent 1930-tal och det tidigt 1950-tal. Denna period sammanfaller med ’den stora accelerationen’, då exploateringen av naturens resurser ökar explosionsartat samtidigt som avståndet mellan människa och natur ökar.

Biografi

Elisa Rossholm har en Fil. Dr i konstvetenskap vid Stockholms universitet. Hon disputerade 2016 med avhandlingen "I väntan på Hufvudpersonen: identitet och identifikation i svensk skämtbild 1870-1900". Under 2017-2020 har hon arbetat som curator för tre utställningar på Norrtälje konsthall samt bedrivit forskningsprojektet The Wordless Novel. Arbetet har hittills resulterat i en essä i tidskriften OEI samt ett kapitel i den vetenskapliga boken Eros. En vetenskaplig monografi är planerad inom det kommande året. Rossholm är serietecknare och upphovsperson till tre grafiska romaner: Jag hör icke till något läger (Optimal Press 2011), Jag sträcker ut handen mot evigheten (Optimal Press 2012) samt Lammen från Le Mans (Epix bokförlag 2017). Hon arbetar nu på en fjärde serieroman med planerad utgivning 2021.

Anna Sofia Rossholm är lektor i filmvetenskap vid Stockholms Universitet. Rossholm har gett ut två böcker och ett flertal artiklar om intermediala och transkulturella relationer i film, i första hand europeisk film. Hennes senaste bok undersöker skrivandet i Ingmar Bergmans filmskapande (Ingmar Bergman och den lekfulla skriften, 2017). Hennes nuvarande forskningsprojekt undersöker hur naturen representeras i svensk film från ett eko-kritiskt perspektiv, med särskilt fokus på fjällvärlden som ”vildmark” i äldre svensk film.

Nyckelord (exposition): film, nature, documentary, drawing, Essay Film, 1940s, Arne Sucksdorff, Stig Wesslen, The great acceleration, ecology

Språk: svenska

till expositionen

Gå till expositionen i databasen Research Catalogue.