Gehörsmässig transponering, psykogeografi och den flyktiga världen
Gehörsmässig transponering är både ett verktyg för praktik och skapande, och ett verktyg som belyser aspekter av en annan entitet. Inom vardaglig musikpraktik kan transponering erbjuda ett uråldrigt verktyg för lärande, men den kan också erbjuda ett mångskiktat utforskande av ett objekt eller en plats. Transponering kan även fungera som ett medel för att återskapa platser, verkliga eller föreställda, exempelvis genom transponering av spöklika spår åter till ljud. Transpositionen av en plats på en annan görs möjlig genom flerkanaliga ljudsystem. Själva akten: att på nytt föreställa sig både ljud och rum sker på en sorts omöjlig plats mellan den ljudande entitet som finns till hands, och det instrument som transponerar ljudet. Precis som i dérive från psykogeografi leder platserna mellan ingångna leder till en värld bortom den banala. Denna exposition situerar först denna praktik både i psykogeografi och hos andra konstnärer som arbetar med olika former av transponering, soundwalking eller psykogeografisk praktik. Därefter diskuteras aspekter av min egen konstnärliga praktik och mitt arbete – i ett spektrum av elektroakustisk musik, violin-improvisation och kollaborativ komposition för en ensemble av mekaniska stränginstrument – vilka är grundade i transponering på gehör som psykogeografisk akt.
