Performativa handlingar som ett verktyg för desorientering

Att uppträda är till sin natur osäkert – det finns alltid en risk att allt kan falla samman. I ett försök att mildra obehaget med denna oförutsägbarhet utvecklar många musiker olika strategier som hjälpmedel. Men vad händer om man väljer att inte behålla kontrollen och istället omfamnar den vilda natur som är inneboende i framträdandet? Vilken typ av kunskap och estetiska upplevelser skulle kunna uppstå i de oundvikliga ögonblicken av kollaps? Med utgångspunkt i sin senaste forskning i projektet Performing Precarity, ett utökat samarbete med kompositören Simon Løffler, samt koncept av Jack Halberstam och Sara Ahmed, mediterar slagverkaren/performern Jennifer Torrence kring föreställningen om peformativa handlingar som ett verktyg för desorientering – det vill säga performance som en förkroppsligad praktik av brott, av att gå vilse och av att upphäva tingens ordning.